Lottas blogg

BLOGG

Nya vanor och tankar
27 juli 2013

Nu har jag blivit en av alla som ska få ny höftkula och som i väntan på operation stapplar fram med ontontont. Det känns väldigt olottigt att gå med käpp och äta värkmedicin som gör mig dum i huvet.

Och smärtorna har tvingat mig till nya vanor. Jag har till exempel räknat ut hur många smärtsamma steg det är till de vanligaste platserna jag måste ta mig till. Detta har i sin tur inneburit nya resvanor. Jag är nu glad över att tacka SL för att jag kunnat minimera antalet steg mellan Primusgatan och SVT till endast 386 steg tur och retur. Istället för timslång promenad eller en enda buss blir det nu kortast möjliga promenad och byte mellan tre bussar. Det tar längre tid, men kräver färre steg = totala motsatsen till mitt vanliga mönster.

Min väninna i Värmland som opererat sina fötter och som elegant svingat sig på kryckor i skogslandskapet, säger att den här tiden innan operation är mycket speciell och intressant. Efter operation – när allt blivit som vanligt ­– känns vardagen trist. Visserligen smärtfri, men normal på ett invant och tråkigt vis. Tiden i väntan på operation med alla operationsförberedelser och tiden efteråt står då ut som särskilt intressant. Därför bör jag vara glad över hur jag har det nu.

Kanske är detta ytterligare ett exempel på den tvångsmässiga optimism som präglar så mycket i vår inställning till livet? Men hur som helst bättre än att ständigt klaga.

 

Tjyvlyssnat        12 Juli 2013

Jag står vid en busshållplats och väntar. På gatan står en liten, låg, äldre, cabbad sportbil parkerad, kanske är den från sent 50-tal. Den är vackert varmröd och metalldetaljerna glimmar blanka i sommarsolen.

Då kommer bilägaren och hennes kompis. De låser upp och pratar högt om bilen, som de kallar för pärlan. Jag tror inte mina öron.

”Du minns hur gulorange min pärla var i vintras, eller hur?”

”Javisst, men nu är den ju knallröd. Har du lackat om den?”

”Nej, men du kommer inte att tro mig när jag berättar. Lova att inte skrika nej högt.”

”Jag lovar.”

Bilägaren låser upp och de två hasar ner i sätena.

”Jag har polerat pärlan med olivolja. Det är antioxidanterna i olivoljan som har givit färgen tillbaka.”

”Nej”, ropar väninnan. ”Du skämtar!”

”Nej, inte alls. Du vet väl vilka nyttiga antioxidanter som simmar i olivolja och gör nytta inne i din kropp. Och nu har du fått ett synligt bevis på vilken färg och lyster olivoljan kan bidra med i allt. Så det så. Och metallen fick sig också en omgång.”

Väninnan skrattar så hon kiknar. Bilägaren tittar vänligt på henne, startar kärran och rattar därifrån.

Jag står undrande kvar och tänker undersöka om det verkligen kan stämma att olivolja är så fantastiskt effektiv.

 

Belöningar, förutfattade meningar och glömska

1 juli 2013

Vi vet ju alla att synen på oss själva och vad vi kan åstadkomma spelar stor roll för både vårt välbefinnande och våra prestationer. Vi vet förstås också att förutfattade meningar om vad åldrandet innebär kan påverka oss negativt. Idag (1 juli) publiceras ny forskning om precis det här.

Det är ett forskarlag i USA som studerat hur negativa och stereotypa uppfattningar om äldres minne fungerar. En vanlig uppfattning är att äldre blir glömska. Att påminna äldre om att de förväntas vara glömska förvärrar vanligtvis deras minnesproblem. Men det kan också vara tvärtom: om äldre får veta att de blir belönade om de minns bättre så minns de bättre.

Forskarna formulerar sina slutsatser så här: Äldre ska inte köpa stereotypa uppfattningar om vad åldrandet innebär. Att skylla varje fall av dåligt minne på åldrandet kan faktiskt förvärra minnesproblemen.

Undersökningen innebar att personer mellan 59 och 79 år delades in i två grupper. Den ena fick först läsa en påhittad och negativ artikel om dåligt minne hos äldre. Den andra gruppen fick inte läsa den negativa artikeln. Sen gjordes ett minnestest som innebar att man skulle minnas vissa ord. Hälften av de undersökta fick veta att de skulle tjäna en slant på varje ord de kom ihåg. Den andra hälften skulle förlora lika mycket pengar på varje ord de inte mindes.

Intressant nog presterade de som påmints i artikeln om de negativa åldersförändringarna MEN sen fick en slant för varje ord de mindes bättre än de andra. Att fokusera på att undvika misstag och samtidigt vinna på det ledde till bättre resultat på minnestestet. De som påmints om dåligt minne i artikeln men belönades för varje ihågkommet ord hade medvetet gått in för att bryta den förväntade och förutfattade meningen och vunnit på det. De hade skärpt sig för att motverka den negativa bilden. Så här:

Läst negativ artikel + lovades belöning = mindes bättre

Inte läst artikeln + fick betala för missar = mindes sämre

Tror du att det här stämmer in på dig och hur bra du minns?

Studien genomfördes vid Davis School of Gerontology vid University of Southern California. Amerikanska NIH (National Institute of Health) finansierade studien.

Vem ska vårda oss?
2013-06-25
Jag känner ett par mycket gamla kvinnor som nu har flyttat till äldreboenden. De har till en början haft svårt att trivas, men det går bättre och bättre. Omställningen är enorm. En svårighet har varit att vänja sig vid vårdare från många olika länder. De här kvinnorna har levt i ett samhälle där alla varit födda i Sverige och talat utan brytning. Men nu, efter ett par månader, hyllar de sina omtänksamma vårdare från Etiopien och Mali.

Jag följer både FNs och Hans Roslings studier av befolkningstillväxten i världen. I Europa och en rad länder som till exempel Kina och Indien som fått det bättre blir befolkningen allt äldre i takt med att kvinnorna föder färre barn. Bara i Afrika söder om Sahara och i ett par mycket fattiga länder i Asien fortsätter man föda många barn under en tid framöver. Deras unga blir vår arbetskraftsreserv. Kort sagt, jordens befolkning blir äldre och vi står inför ett försörjningsproblem som ser ut att bli en stor samhällsfråga.

När alla vi som är i 60-årsåldern fyller 80 om tjugo år kraschar samhällsekonomin om inget görs. Då måste vi få mycket mera vård, hemtjänst och äldreboenden. Skatteintäkterna räcker inte om systemen ser ut som idag. Så hur ska det gå till att få råd med all sjukvård, omsorg och äldrevård när de många 40-talisterna behöver det framåt 2020?

Och vem ska vårda oss? Jag tror att våra utvecklade länder kommer att slåss om den unga arbetskraften från Afrika. Och inte mig emot. Jag har goda vänner från olika afrikanska länder och de är bland de varmaste och snällaste jag känner. Jag säger varmt välkommen!

Nästan halva Sverige blir 50+
År 2020 kommer nära fyra miljoner personer i Sverige vara 50 år eller äldre. Det motsvarar nästan 41 procent av hela befolkningen, som beräknas bli 9, 7 miljoner. Andelen som då är 65+ beräknas till cirka 25 procent.
Källa: SCB Sveriges framtida befolkning 2003 – 2020